Småbarnsförälder...eller?!?

Min son 3,5 år gammal har flyttat ut!

I går så packade han sitt pick och pack och tågade in till "Gamma" för att berätta för henne att nu skulle hon laga middag till honom och så skulle han sova där. Så blev det... när sambon senare gick in till Gamma så förklarade sonen för honom att nu fick han vackert gå hem igen, för han skulle flytta till Gamma... När sambon stått en liten stund och sett ledsen ut så säger sonen "Nä men pappa jag skämtaste bara (han kan inte säga skämtade utan byter ut lite bokstäver=)..) jag ska inte flytta hit... jag ska bara vara här några dagar!" =) Ringde för ett tag sedan för att höra hur less Gamma var (hon är ju trots allt 72) och om lillprinsen inte ville komma hem och vara med oss?! Nä då blev det grin och skrik för han ville INTE hem.. Dom skulle just ut och leka i snön och sparka.

När jag jobbade så ville han ALLTID vara med mig, men nu när jag jämt går hemma så är det inte lika kul tycker han.

Jag kan bli otroligt less ibland på att vara mamma till en treårig liten trotsig unge som springer åt andra hållet när jag ber honom att komma. Som besvarar allt med NEJ och som alltid skriker rätt ut i 5 minuter varje gång som han inte får som han vill. Dom dagarna som jag bara suckar, biter mig hårt i läppen, känner tårarna bränna och tänker för mig själv... härda ut detta nu.. det är bara att härda ut det.

Men jag kan avslöja att det verkar inte vara nåt i jämförelse med hur jobbigt Liam ibland tycker att det är att ha en 26-årig mamma som sätter regler och tror att hon bestämmer hela tiden. Tack gode för att han har sitt kontaktnät (både Gamma, mormor och plastmorfar) så nära att när han känner att hans tålamod med oss tryter så har han någonstans att ta vägen, en tillflyktsort till människor som har ny energi och istället för att ställa en massa krav och har annat att göra än att hela tiden sitta med honom på golvet och köra bilar, släpper allt för att vara med honom och ha roligt. En liten bit av hans himmel, bara några steg bort.

Just nu passerade dom på sparken utanför fönstret, han glatt vinkande med en hel hög av slängpussar att kasta. Åh vad jag älskar min son!!!!