När sedan mor och far hans överraskade oss alla med att efter ceremonin byta ut bebisen mot en blombukett och gifta sig så var det inte många ögon som var torra. Speciellt inte mina!
Dom var så vackra och jag krafsade runt i väskan efter näsdukar (som jag faktiskt alltid i vanliga fall bär med mig) men det slutade med att jag hittade ett hårband som jag satt och torkade tårarna (som började spruta direkt buketten åkte fram) på! Så underbar och vacker dag, jag är så glad att jag inte missade detta!
Jag har haft värkar till och från i dag och i kyrkan så var dom som värst. Herr Sambo viskar lite försiktigt "Har det startat på riktigt tror du?" Jag tittar sammanbitet på honom och väser mellan tänderna "Jag vet inte, och det skiter jag i.. har dom nu tänkt gifta sig så har jag tänkt vara med.. även om jag måste föda i kyrkan!"
Det håller igång mer än vanligt och magen har sjunkit djupt bara över dagen.... vi får ju se, men jag har nästan slutat hoppas på att det blir någon bebis nu.. jag tror han tänkt bosätta sig för alltid i magen!
2 kommentarer:
så kul att hitta hit dessie! kan tänka mig hur rörande det måste varit, smajlar åt din härlig letning där och fann håbandet!!!!
skickar dig styrka och all lycka till bebbedagen!
varmkram lotten
Du ska veta att det betydde så mycket att ni kunde komma, en sådan dag vill man dela med sina käraste. Med andra ord så är vi glada att bebisen stannande i magen en stund extra =)Även om vi längtar såå efter att snusa på bäse! puss och kram från familjen Avander ;)
Skicka en kommentar